Det bor en katt
Bilden nedan visar också den grässlänt där katten hoppar runt och jagar små insekter som den mumsar i sig. Det kan inte vara mycket att bli mätt på.
Ett bebott hus
Nu så börjar det likna nåt! Igår kom Morris hem efter en veckas promenad och nu börjar det kännas som att även hankatterna verkligen accepterat det nya huset och tillhörande revir. Igår kväll hade visst Rudde varit i slagsmål med någon grannkatt för han hade sår lite överallt på huvudet, dock bara småsår.
Som jag skrivit om tidigare kan vi inte ha kattluckan öppen utifrån och in på nätterna eftersom katterna har en tendens att släpa in sina byten. Sambon är den som går och lägger sist så det blir hans uppgift att stänga infarten och bara ha utfarten öppen. Sagt och gjort. Inatt vaknar jag sen av att Morris skriker, hoppar upp i sängen och är våt. Hm? Jaja. Lägger mej ner igen och märker att han börjar busa på mattan nedanför sängen. Tittar ner och, visst. Där ligger en mus, död som tur är. Så det där med kattluckan funkade inget bra. Undrar om sambon inte fick till det ordentligt eller om låsanordningen börjar bli utsliten? *sucka* Musen åkte ut, katten stanna inne och sov i sängen hela natten. :o)
Så här ska det se ut i mitt hus! En katt här och där som man kan klappa på när man känner för det!
Att hitta sin plats
Kanske också ska tacka det dåliga vädret.
Avstängd hjärna
Sista bilderna på Charlie
Charlies sista vilplats. Blommorna och gräset plockade Elvira och jag tidigare på dagen. Charlie älskade att bli matad med gräs.
Elvira säger hejdå.
Kistan är nedlagd i graven och Elvira lägger på blommor.
Den färdiga graven. Här får han vila under en björk i vår nya trädgård. Den platta stenen hade jag tagit reda på för länge sen och nu kom den till användning. Jag ska skriva Charlies namn och årtal på.
REGNBÅGSBRON
Det finns en bro, Regnbågsbron, som förbinder Himlen och Jorden.
När ett husdjur dör, kommer det till en plats bortom Regnbågsbron. Där finns kullar och dalar med mjukt gräs, där våra älskade vänner leker tillsammans hela dagarna. Där finns vattendrag med friskt vatten, massor av mat och solsken som håller dem varma. De gamla och sjuka djuren blir unga och friska igen, precis som vi minns dem i våra drömmar. Djuren är glada och lyckliga, men de saknar någon som betydde mycket för dem, någon som blivit lämnad kvar.
Varje dag springer de och leker, tills den dagen kommer, då någon av dem stannar upp, och tittar bort i fjärran. Blicken skärps, öronen spetsas och plötsligt flyger han iväg över det gröna gräset. Hans ben bär honom fortare och fortare tills han återförenas med den han älskar. Ni möts i en omfamning som varar för evigt. Ditt ansikte blir kysst om och om igen, ina händer smeker hans huvud som så många gånger förut och du tittar än en gång in i ögonen på ditt trogna husdjur som så länge saknats i ditt liv, men aldrig i ditt hjärta. Sedan korsar ni Regnbågsbron tillsammans för att aldrig mer skiljas.
Charlie, min Charlie
Imorse ringde jag en veterinär i närheten som jag vet kan åka hem till folk. Hon bad mig återkomma vid 9 då hennes telefontid var slut, först då visste hon hur dagen skulle bli. Hon kunde iaf komma vid 10.30-11-tiden. Vilken väntan. Igår bad jag också min pappa att snickra ihop en låda till Charlie, som han skulle begravas i och vi hade bestämt att de skulle komma ner idag.
Själva avlivningen gick bra, väldigt lugnt. Han märkte inte av sprutan han fick in i njuren och nästan direkt la han sig ner och på någon minut var han medvetslös. Sen tog det lite tid innan hjärtat stannade helt. Henric o Elvira gick ett varv till hästarna när han avlivades, sen fick dom komma in och klappa och säga hejdå när han väl somnat in. Elvira tog det väldigt bra. Vi plockade blommor redan innan som vi la hos honom i lådan. Han fick även med sig sin favoritfilt som vi la över honom.
Min lilla prins, min Charlie - saknaden är redan enorm och det är svårt att fatta att han inte finns här hos oss längre. Det känns som han var en självsfrände, en sådan katt kommer jag aldrig få igen. Han är redan begraven och ligger i vår nya trädgård.
26/8 1990 - 22/6 2009
Kaka på kaka
Idag mår han han bättre, vi har varit ute och gått en sväng och han käkade gräs och kissade tre gånger. Nu ligger han här bakom min rygg i datorstolen. Det har varit hans favoritställe sedan vi fick stolen, men han har inte legat här på flera dagar när han var som sämst. Jag hoppas han får finnas hos oss ett litet tag till.
Gammal katt
Iallafall visar det sig att lilla Charlie, som fyller 19 år den 26 augusti, har vatten i lungorna och har det riktigt jobbigt att andas. Lilla gubben. Jag var livrädd för att vi skulle behöva avliva honom på plats, men veterinären gav en kortisonspruta och sen fick vi med oss en påse med vattendrivande tabletter som han ska få morgon och kväll. Lite oklart dock hur länge vi ska hålla på osv. Ser vi ingen förbätring inom 4-5 dagar behöver vi kontakta veterinär igen. Han tyckte dock att vi skulle ställa in oss på att det kommer gå utför med Charlie och att han är gammal och börjar närma sig slutet. Njurnarna var 60% i storlek mot vad en frisk njure ska vara tex , så det finns ju flera tecken.
Liten. Behöver jag säga att jag har det jobbigt just nu? :-(
